Press "Enter" to skip to content

Bellman, visberättande och trubadurer

Nationalskalden Carl Mikael Bellman som var verksam under 1700-talet är utan tvekan den person som haft störst påverkan på svensk visberättande och ses som grundaren av svenska visgenren. Hans vissamling, Fredmans Epistlar, utgiven 1790 har tolkats av många senare trubadurer och format svensk visberättande. Ordet epistel betyder brev och visorna som var menade att sjungas skrev i syfte att vara en parodi på aposteln Paulus brev i nya testamentet. Planerna verkställdes inte till fullo men det blev en tragikomisk skildring av Stockholm under hans livstid. De 82 visorna består av allt från grovt komiska skildringar av dryckesslag till finstämd naturlyrik. Visorna som berättas av Fredman själv och ibland någon annan handlar om allt från bröllop, dödsfall och krogslagsmål till kärlekstunder och sjukdomar.

Under 60- och 70-talet var det flera trubadurer som tolkade Fredmans Epistlar, däribland Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Åkerström en sångare och textförfattare med många egna kända visor är än idag kanske mest känd för sina tolkningar av Bellman i skivan Fred sjunger Bellman från 1969. Vreeswijk är förmodligen mera känd för sina egna visor men även han gav ut en hyllad skiva med Bellman tolkningar, Spring mot Ulla, spring! Cornelis sjunger Bellman 1971. Det är inte endast i tolkningarna som Bellmans inflytande är synlig och många visdiktare har erkänt sig ha influerats av hans verk. Däribland Evert Taube som bland annat nämnt att visor av Bellman ofta sjöngs i hans barndomshem.

Få om någon visdiktare i historien har haft lika stor påverkan på kommande generationer såsom Bellman haft i Sverige och hans visor sjungs fortfarande av trubadurer runt om i landet.