SolarBuzz’ månadsindex väger samman över 600 moduler av olika storlekar och teknik. En del är väsentligt billigare och priser under 2 dollar förekommer. För att solceller ska kunna ge konkurrenskraftig el utan subventioner krävs att priserna generellt faller till 1,5-2 dollar i detaljhandeln, den som Solar Buzz mäter. Solcellsbranschens lönsamhet föll kraftigt runt årsskiftet 2009, men kom tillbaka ganska starkt tredje kvartalet 2009, och branschen investerar agressivt. I början på mars meddelade Kyocera, en stor japansk tillverkare, att de reviderat upp kapacitetsutbyggnaden. År 2013 ska företaget producera 1000 megawatt solceller per år. Det är samma effekt som en kärnkraftreaktor, men i energi ca en fjärdedels reaktor. Världens största solcellstillverkare, kinesiska Suntech nådde upp till kapaciteten 1000 MW/år för ett år sedan. Nästan alla tillverkare räknar med en snabbt växande efterfrågan och bygger fabriker för att möta den. Försäljningsvolymen av solceller växte med drygt 25 procent under 2009 till över 8000 MW, enligt IMS Research.  

Efter den kraftiga nedgången i spåren av finanskrisen tänker industrin öka sina investeringar i år, visar en enkät som Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort. Totalt planerar industrin att investera 51,8 miljarder kronor i Sverige i år, en ökning med fem procent jämfört med 2009, mätt i fast penningvärde. Även om investeringarna väntas öka blir nivån dock fortfarande låg i relation till tidigare år, skriver SCB i ett pressmeddelande. Under 2009 minskade industrins investeringsvolym med totalt 28 procent jämfört med året före. I vissa branscher minskade investeringarna med nästan 40 procent.

Någon minut innan klockan slår 14.30 stannar börshandeln upp. Det görs inga affärer och avslutslistan som visar dagens affärer tickar tom. Ingen aktiehandlare, inte ens de allt vanligare självhandlande börsdatorerna, vill ligga ute med order på aktiemarknaden i detta känsliga läge. På slaget 14.30 kommer nämligen statistiken för den amerikanska BNP-utvecklingen att presenteras och aktiemarknaden ska på mindre än en sekund värdera den nya informationen. Statistiken visar att BNP-utvecklingen under kvartalet har varit sällsynt stark. Tillväxten uppgår till 5,9 procent jämfört med 5,7 procent kvartalet innan och börsen vänder uppåt. En och en halv timme senare är det dags igen. Handeln avstannar ännu en gång och klockan 16 offentliggörs statistik för husbyggandet. Den visar att antalet sålda hus i USA minskade i januari med oväntade 7 procent. Marknaden hade förväntat en uppgång på 1 procent. Statistiken skapar till en början börsoro eftersom lägre husförsäljning antyder att genomsnittsamerikanen håller igen på stora investeringar och att denna återhållsamhet hos hushållen riskerar att hämma den så hett efterlängtade konjunkturåterhämtningen. Reaktionen är blixtsnabb. Stockholmsbörsen faller en halv procent på några minuter och därigenom har aktiespararna blivit 15 miljarder kronor fattigare. Men bara en kvart senare har börserna återhämtat nedgången. Just det faktum att husförsäljningen inte fick någon bestående effekt på börsen är symtomatiskt för vad det är som just nu är viktigast för aktiemarknaden. Husstatistiken var en nyckelfaktor för ett till två år sedan för börsutvecklingen och för makroekonomerna när det gällde att spå läget i ekonomin. I dag är den inte lika viktig. Anledningen är att statistiken det senaste halvåret har visat att prisfallet på husen i USA har stabiliserats och antalet sålda hus inte längre är i fritt fall. Det var annorlunda för två år sedan eftersom just husprisfallet i USA var det som bidrog till att skapa finanskrisen. Det var fallande huspriser som fick bankernas obligationsportföljer med en massa omständigt paketerade huslån att rasa i värde, urholka bankernas finanser och lamslå industrin. Den amerikanska centralbanken Fed gjorde under den akuta finanskrisen stresstester på hur stort prisfall på husmarknaden som banksystemet skulle klara av, vilket förstås satte extra tonvikt på den statistiken. Nu är det sysselsättningen som bankernas chefsekonomer framför allt lyfter fram som den viktigaste statistiken. På den nya topplistan över extra viktig konjunkturstatistik återfinns också statsfinanserna och detaljhandelsstatistik. Det statistiska fotbytet beror på att data som bygger på hushållens och företagens förväntningar sedan i somras har visat klara förbättringar. Nu letar ekonomerna efter tecken på att uppgången verkligen blir av och börjar synas i den faktabaserade ekonomiska statistiken som minskad arbetslöshet, ökad orderingång för företagen liksom förbättrad privatkonsumtion. "Den viktigaste statistiken i det här läget är sysselsättningen. Det gäller både för USA och Sverige. Den avgör om vi får en bred ekonomisk uppgång eller en tunn återhämtning. I början av 2000-talet hade vi en ekonomisk återhämtning som skedde utan att arbetslösheten minskade, vilket gjorde att den verkliga återhämtningen tog lång tid", säger Jan Häggström chefsekonom på Handelsbanken. När det gäller den amerikanska ekonomin tycker också Annika Winsth som är chefsekonom på Nordea, att sysselsättningsstatistiken hamnar överst på listan. Men hon ägnar också mer tid och kraft på statistik som visar på bankernas kreditgivning till hushållen."Det har varit en negativ kreditgivning i banksektorn och det är viktigt att den kommer i gång för att stödja den återhämtning av konjunkturen som vi har sett sista halvåret. Sedan tror jag att den politiska agendan kommer att växa i betydelse. Marknaden har fått ökat intresse för ländernas budgetunderskott. I dag är det fokus på Europa och särskilt Grekland, men marknaden kan snabbt byta blickfång och börja oroa sig för hur det står till i Storbritannien och USA", säger hon. Sverige har sitt eget ekonomiska läge. Statsfinanserna tillhör de starkaste i västvärlden även om de har försvagats det senaste året. Och till skillnad från övriga länder skapar huspriserna oro, inte att de är för låga som i omvärlden, utan att de håller på att bli för höga. Det gör att även makroekonomerna väljer att särskilt följa dessa siffror för svenska förhållanden. "För svensk del är arbetsmarknadsstatistiken viktig. Jag tror att det var den som fick Riksbanken att öppna för en tidigare räntehöjning än förväntat. Sedan har statistiken för bostadsmarknaden har blivit en viktigare fråga för den svenska ekonomin och ränteutvecklingen. Sverige har ett unikt läge. Medan övriga länder oroar sig för en fallande huspriser riskerar vi en överhettning på bostadsmarknaden. Därför är huspriser, hushållens belåning och bankernas utlåning till husköp just nu extra intressant statistik." Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, vill helst inte välja bort någon statistik i detta känsliga ekonomiska läge. Han vill ha mer statistik eftersom globaliseringen har skapat ett behov av nya ekonomiska samband i gränslandet mellan ekonomin, politiken och finanssektorn. Han är kritisk till mycket av den flod av statistik som vi förses med. Han menar att kombinationen av ett ökat behov av mer komplex statistik i kölvattnet av globaliseringen och att de som lämnar och sammanställer statistiken inte ger den tillräckligt hög prioritet med felrapportering som följd är en anledning till oro. Mycket av statistiken revideras efter några månader, men då är skadan redan skett. "Jag tycker att statistik som beskriver hushållens förväntningar fortfarande är mycket viktig för att bedöma den ekonomiska utvecklingen. Två statistikområden som därutöver har seglat upp som allt viktigare är finansiell statistik och att studera den politiska agendan. I dag håller jag särskilt koll på räntedifferenser mellan länder och bankernas utlåningsstatistik till hushåll och företag." "Vidare har ekonomisk-politiska beslut blivit viktigare i finanskrisen och det är en trend som jag tror kommer att fortsätta under en lång period. Om vi ekonomer inte förmår att avläsa hur nästa politiska beslut kan komma att se ut riskerar vi att hamna helt fel i våra prognoser. Det gäller till och med de prognoser som bara ligger något år bort och som normalt brukar vara tillförlitliga." New Yorkbörsen lägger den svaga husstatistiken åt sidan och börskurserna börjar åter ticka uppåt. Handeln kommer i gång och återgår till det normala och när det är dags för hemgång för aktiemäklarna runt Stureplan kan de summera att dagen slutade på dagshögst och att börsen steg med 0,7 procent. Värdefallet på 15 miljarder kronor när husstatistiken presenterades förbyttes till en börsuppgång sett över handelsdagen på motsvarande 20 miljarder kronor.

Nuvarande räntenivå är lämplig och återhämtningen är på väg, men kommer att vara ojämn. Det sade ECB-chefen Jean-Claude Trichet vid en presskonferens på torsdagen. Han sade att inflationsförväntningarna är i linje med prisstabilitetsmålet, och att inflationen förväntas förbli dämpad under policyhorisonten. Riskerna för inflationen är balanserade och kommer från tillväxten och råvarupriserna. Inflationstrycket från M3 bedöms vara lågt på medellång sikt. Han sade också att beslutet om att hålla styrräntan oförändrad varit enhälligt. Vidare sade han att ECB räknar med att tillväxten ökar måttligt under året, driven av export och stimulanser, men att återhämtningen väntas vara ojämn. Risker på uppsidan för tillväxten kommer från förtroendet, världshandel och stimulanseffekter. På nedsidan finns risken för en negativ återkoppling från finanskrisen, stigande råvarupriser, protektionism och globala obalanser. Räntan på ECB:s sexmånadersauktion kommer att sättas på samma sätt som tolvmånadersräntan, och den slutgiltiga sexmånadersauktionen den 31 mars kommer att erbjudas med en ränta som återspeglar genomsnittet på ECB:s styrränta över löptiden. "Som vanligt måste vi överväga varje aspekt och vara säkra att vi gör exakt vad som behövs för att penningmarknaderna ska återgå till det normala. Som ni ser finns det en logik i våra beslut. Vi fasar först ut tolvmånadersauktionerna, sedan sexmånadersauktionerna, och nu går tremånadersauktionerna tillbaka till variabel ränta", sade han. ECB kommer att fortsätta att erbjuda bankerna obegränsad finansiering till en fast ränta med en löptid om sju dagar och en månad till minst den 12 oktober. "ECB kommer att fortsätta att implementera den gradvisa utfasningen av extraordinära likviditetsåtgärder. Den givna likviditeten kommer att absorberas när det är nödvändigt", sade Jean-Claude Trichet. Han sade att det varit en överväldigande konsensus vad gäller besluten om repoförfarandena, om att det ska ske en gradvis utfasning i rätt tid av de icke-konventionella åtgärderna. På frågan om ECB kommer att stå fast vid reglerna om säkerheter vid repoförfaranden, och gå tillbaka till de gamla reglerna vid årsskiftet, sade han att förtroendet hoppat upp vad gäller åtgärderna i Grekland. Effekterna från stimulanserna och andra åtgärder har enligt ECB-chefen varit större än vad som centralbanken hade räknat med. Vidare har bankerna fortsatt att minska storleken på deras övergripande balansräkningar, men utmaningen återstår att sköta denna justering samtidigt som de ska säkra krediterna för ekonomin. Han sade att bankutlåningen till företag kan väntas fortsätta vara svag tills återhämtningen tar fart. ECB-chefen sade också att euroländerna måste följa sina budgetstrategier. Budgetkonsolideringen bör starta senast under 2011. Branschstöd under krisen bör nu också börja fasas ut. På en fråga om han vill ändra förväntningarna på marknaderna om nästa ränteagerande, sade han att marknaderna vet att ECB gör vad som behövs för att upprätthålla prisstabilitet. Jean-Claude Trichet sade att det vore helt fel att revidera prisstabilitetsmålet, vilket föreslagits som en idé av IMF:s chefekonom Oliver Blanchard. Han sade att detta vore helt kontraproduktivt i nuvarande läge, då inflationsförväntningarna skulle släppas lösa. En höjning av målet från närmare 2 till 4 procent skulle också innebära en riskpremie för att målet revideras ännu en gång. En inflationschock skulle också kunna skapa en accelererande inflationsutveckling.

Justitie departementet har i ett brev krävt in dokumentation och mejl som rör euron från hedgefonder som SAC Capital Advisors LP, Greenlight Capital Inc., Soros Fund Management LLC och Paulson & Co. Samtliga är stora hedgefonder där Soros Fund Management är mest känt i Sverige efter George Soros kronspekulationern 1992 som fick EMU-samarbetet på fall och den svenska kronan att flyta fritt. Brevet daterades samma dag som amerikanska medier publicerade uppgifter om att tunga amerikanska hedgefonder handlat ned euron, på ett sätt som påminner om de spekulationer som gjordes mot Lehman Brothers och andra företag under brinnande finanskris. Enligt The Wall Street journal fanns det indikationer på att stora hedgefonder "gått ihop" för att spekulera ned euron. Under flera möten och “idea dinners" talade förvaltarna om att eurons växelkurs förväntades falla jämfört med dollarn. Och en SAC-förvaltare som spekulerat mot valutan uppmanade även andra att göra samma sak. En av frågorna som ska utredas är huruvida den typen av informationsutbyten kan leda till brott. Åtal gällande samförstånd på Wall Street är mycket ovanliga eftersom det är svårt att bevisa att firmorna uppsåtligen agerat i samförstånd i ett skamligt syfte, enligt WSJ. Att det amerikanska justitiedepartementet nu agerar är ett led i en större granskning av finansmarknadernas säkerhetssystem, med anledning av den grekiska finanskrisen. Kritiker hävdar nämligen att hedgefonder och banker i USA och Europa har förstärkt den finansiella krisen i de sydeuropeiska länderna genom att använda derivatinstrument för att dölja skuldsättningen.    Enligt Federal reserves ordförande Ben Bernanke utreder även den amerikanska centralbanken derivathandeln som amerikanska firmor gjort med Grekland.  Granskningen ska enligt WSJ gälla Goldman Sachs och andra stora företag.  

Stockholmshotellen tvingades sänka rumspriserna med 11 procent förra året. Stockholm är Nordens billigaste hotellhuvudstad. Det kostade i snitt lite drygt 1 100 kronor för ett hotellrum i Stockholm förra året, vilket är en nedgång med 11 procent jämfört med 2008. Därmed fortsatte prisfallet i spåren av finanskris och lågkonjunktur och Stockholm är Nordens billigaste hotellhuvudstad, visar en studie från hotellbokningssajten Hotels.com. Därför var Stockholm ett populärt resmål förra året och det var den kraftiga ökningen av hotellgäster från våra nordiska grannländer som höll Stockholmshotellens lönsamhet under armarna. Den svaga svenska kronan lockade främst danskar och norrmän att besöka Sverige och då framför allt Stockholm. Dyrt i Köpenhamn I Köpenhamn var det dyrt att bo för en svensk. Det kostade drygt 1 300 kronor för ett hotellrum i Köpenhamn, som därmed hamnar på femte plats på listan över de högsta hotellpriserna i världens storstäder. Det var till och med lite dyrare än snittpriset för ett hotellrum i Dubai trots att priserna där rasade med 24 procent efter att landet drabbats av en skuldkris. Som sjunde dyraste hotellstad i världen hamnade Norge. Hotellpriserna i Europa sjönk i snitt med 13 procent förra året och så låga har de inte varit sedan 2003. Med ett snittpris på 1 575 kronor toppade hotellen i New York prisligan trots ett prisfall på 14 procent följt av Venedig och Zürich. Bättre tider Men det finns nu vissa tecken på bättre tider för hotellen. Mot slutet av förra året bromsades prisfallet upp i spåren av en ökad optimism om en global konjunkturåterhämtning. Därför finns det förhoppningar om att affärsresenärerna är på väg tillbaka. Men det dröjer sannolikt ett bra innan hotellen kan börja höja priserna igen och därför kommer det även i år att vara mycket billigt att bo på hotell i Sverige och resten av världen tror Hotels.com.

Patrik Lingårdh, en av grundarna av Realskog Fond som drogs igång förra året, är jägmästare och har tidigare bland annat varit råvaruchef på Södra Timber. Varför ska man investera i Realfond Skog? "Vem gillar inte kombinationen låg risk och hög avkastning? Skogsmark har varit en god investering under lång tid i många länder inom EU, i flera fall bättre än aktier. Risken återspeglas bra i utvecklingen av markpriset i Sverige under finanskrisen – upp 6 procent för 2008 och i princip oförändrat för 2009. En annan anledning är att det är den enda möjligheten för en privat investerare att direktinvestera i skogsmark utan att köpa en egen skogsfastighet. Man kan ju kanske tycka att en aktie i traditionella skogsbolag som Holmen, SCA och Storaenso är en investering i skogsmark men så är det inte. Några av dessa bolag har förvisso stora markinnehav, men markvärdet är kraftigt undervärderat i bolagens balansräkningar och återspeglas därför inte i aktiekursen." Vilken avkastning/risk kan man som kund förvänta sig i fonden? "Målsättningen är att ge investerarna 4–6 procent om året i direktavkastning och en värdeökning på markinnehavet på 60 procent efter fem år vilket ger en total avkastning per år på 14–16 procent. Direktavkastningen genereras genom avverkningar, arrenden och bidrag. Värdeökningen skapas dels av att vi köper mark i underprissatta områden, dels påverkas markvärdet även positivt av röjning och gallring samt beskogning av inägor och dålig åkermark. Inte sällan är dessa åtgärder subventionerade genom bidrag från EU." Hur ser intresset ut? "Finanskrisen har gjort att många söker alternativ till aktier, medierna skriver mycket om skog och fler börjar förstå att skog är en bra investering. Vi har många företagare som investerar i fonden vilket bland annat beror på att vinst och utdelning på den här typen av investering är skattefri för dem. Gillar man tillgången, risken och avkastningen så blir ju inte beslutet svårare av att det skattemässigt är väldigt fördelaktigt." Hur hittar ni investeringsobjekten? "Ett bra lokalt kontaktnät är avgörande för att kunna göra vettiga investeringar. Vi söker skogsmark som ligger rätt prismässigt men även med tillräckliga virkesförråd för att kunna generera den direktavkastning som fonden har som målsättning. Det är också viktigt att förstå de legala begränsningar som kan finnas avseende avverkningar och övrigt brukande av fastigheterna för att kunna välja rätt investering." Vilka aktörer konkurrerar ni med vid köp? "Främst skogsbolag och lokala privata investerare. Vi är snabbare och mer flexibla än skogsbolagen och blir vi snuvade på någon investering så är det nästan alltid en liten skogsfastighet som köps av en privat investerare till ett i vårt tycke för högt pris. Vi har märkt av en ökande aktivitet de senaste sex månaderna och vi har faktiskt hört talas om ett par nya institutionella investerare." Och vem sköter skogen när ni väl investerat? "Den sköts av lokalt management, där vi fastlägger avverknings- och skötselplaner säsongsvis. Det är viktigt att ha en lokal förankring och man ska inte inbilla sig att det går att förvalta skog i Baltikum från ett skrivbord i Stockholm." Finns det inte ett behov av stordriftsfördelar och egendomar som ligger nära varandra rent geografiskt? "Stordriftsfördelar finns och vi eftersträvar ett sammanhållet ägande. Dock är dessa fördelar långt ifrån avgörande för en investering när priserna för skogsmarken ligger på dagens nivå. Skogsskötsel och avverkningar görs med hjälp av lokala entreprenörer och då är stordriftsfördelar mycket marginella. "

Optimismen bland Sveriges finanschefer fortsätter att öka, enligt SEB:s enkät riktad till Sveriges drygt 70 största företag. Konsekvenserna av finanskrisen har klingat av och en klar majoritet av finanscheferna gör bedömningen att deras företag nu har passerat botten. Över hälften av finanscheferna anger nu volymökningar som den viktigaste drivkraften bakom lönsamhetsförbättringar nästa år. Hela 65 procent av de svarande väntar sig också ett förbättrat resultat i år. Hela 74 procent gör nu bedömningen att den finansiella ställningen är gynnsam eller mycket gynnsam.

Lånefesten på bomarknaden kan bli dyrbar för många hushåll. När bostadsbubblan spricker handlar det om ett prisfall på 20 procent. De flesta bedömare räknade med stora prisfall 2009 efter finanskrisens utbrott hösten 2008. Så blev det inte. Förklaringen var Riksbankens krishantering då enorma belopp lånades ut till bankerna till låg ränta. Bolånetagarna har gynnats av de rekordlåga räntorna, som inte väntas börja stiga förrän efter sommaren. Priserna har också drivit upp då efterfrågan har varit bra mycket högre än utbudet av bostäder. – Därför har den nödvändiga priskorrigeringen som drabbat många andra länder de senaste åren skjutits upp. Men den kommer och frågan är bara när. Men inom en treårsperiod kommer det att ske en korrigering och det kan slå hårt mot många högbelånade hushåll, säger Bengt Hansson, analytiker på Statens bostadskreditnämnd, BKN till TT. Spåren förskräcker – En normal bostadsränta på 5,5 procent skulle göra det påtagligt dyrare att bo och motiverar enligt våra beräkningar 20 procent lägre bostadspriser än i dag. BKN har i en ny marknadsrapport försökt jämföra tidigare bubblor på bostadsmarknaden och dragit slutsatser av dessa. Och spåren förskräcker. Belåningsgraden uppgår nu till i genomsnitt 46 procent av bostädernas värde. Det är 15 procentenheter mer än innan den förra prisnedgången 1990 och det finns nu inga tecken på att belåningsgraden ska minska. Tvärtemot så tyder det mesta på att hushållen fortsätter att låna i snabb takt och de amorterar nästan ingenting på sina lån, säger Bengt Hansson. – Sedan millennieskiftet har hushållen lånat drygt 125 miljarder kronor på sina bostäder i genomsnitt per år. Köpfest En del av den summan har gått till köp nya bostäder eller renoveringar och en hel del till ren konsumtion eller finansiella placeringar. Det handlar bland annat om köp av aktier och andra värdepapper och inte minst till konsumtion av bilar, möbler och resor. Lånefesten har därför gynnat detaljhandeln och eldat på aktiemarknaden. – Att vi i Sverige hittills klarat oss från de stora prisfall som drabbats många andra länder beror också på det låga bostadsbyggandet, säger Bengt Hansson. – Förutom en ny konjunktursvacka kan räntorna drivas upp kraftigt i spåren av de statsfinansiella kriserna som drabbat många EU-länder mycket hårt.

Swedbank rekryterar Arne Berggren till så kallad senior rekonstrueringsexpert med uppdraget att leda gruppens FR&R-arbete (Financial Restructuring & Recovery). Han tillträder den 15 mars och rapporterar till Swedbanks riskchef Göran Bronner. Det framgår av ett pressmeddelande. Arne Berggren har bred erfarenhet av rekonstruktionsarbete. Under Sveriges finanskris på 90-talet arbetade han bland annat med rekonstruktionen av Nordbanken, upprättandet av Securum och statens förhandlingar med stödbehövande banker. Han har också varit senior rådgivare till Internationella valutafonden och Världsbanken. Arne Berggren har även erfarenhet utanför bankvärlden, bland annat ansvarade han som anställd på Näringsdepartementet för börsintroduktionen av Telia.